Det slår mig allt tydligare som en spark i baken eller ett blixtnedslag från blå himmel att folk vägrar och förstå allvaret.
Det blir liksom ett tyst la la la la la la och täppande av öronen som en av det tre aporna.
Folk är innerligt i ett förnekande av alla sina eller igenom sina ohanterade frustrationer och menar på att Coronaviruset grejar vi lätt som en plätt. Det är liksom bara en tillfällig störning i tryggisnätet.
Vi klarar av det här genom att förneka det. Det är väl ingen som säger något så korkat. Men folk beter sig som om det vore dagens paroll.
Det är som en tyst överenskommelse mellan vissa typer av människor att det går nog bra det här skall du se. Vi behöver inte vara så överdrivet försiktiga.
Vill du veta mer om det här ämnet att behandla och presentera + få budskapsbärare till det och andra ämne och teman så kan du registrera på HiTTar.Nu och kontakta oss.
Edouard Askmo
Arkiv
2.
Vad får folk att vilja förstå mer och djupare om det viktigaste i livet? Behöver det verkligen vara när dem når botten? Det skall inte behöva vara så. Det är lite tröttsamt när folk tror att dem vet att det är så. Man pekar på saker som att "det vet man ju" Vem är "man" egentligen?
1.
Det går att förstå mer om detta med att folk inte verkar förstå allvaret. Det är inte så att folk systematiskt är idioter. Det handlar om motivation. Tar vi ansvar för vad som motiverar oss kan vara ett ämnesområde värt att veta mer om. Det behöver inte bli en coaching av det hela. Vilja veta mer om detta är klokt hävdas i alla fall här.
Visa saker tas på för stort allvar medan andra saker inte tas tillräckligt på allvar. Det är något som man kan associera till det faktum att folk inte vill förstå skillnaden på att veta vad man är rädd för och det som verkligen är värt att vara rädd för.